forget your old lawn come over to mine.

Hur kan man alltid vara så klok och förståndig när det gäller ens vänners problematik? Hur lyckas man alltid få till de där perfekta ordvalen när det gäller någon annan men aldrig när det gäller en själv? Jag är skicklig inom detta område då jag ibland kan komma med en hel rad av kloka ord och meningar, och funderar man sedan närmare på dessa märker man hur kloka och smarta de faktiskt var. "Det är ju precis så det är!"

Inte minst märks det när en av mina vänner och jag sitter på varsin sida om telefonluren och häver ur oss våra problem , särkilt om den så oförståliga kärleken. (för ja, det är det vi mest diskuterar, my dear friend och jag.) Så säger min vän i stil med:"jag tänkte på det du sa häromdagen, om att våga chansa och så. Jag kom fram till att du har verkligen rätt i det du sa!"

Med risk för att låta alldeles för självgod måste jag ändå säga det, det jag sa var väldigt bra! Jag tror att livet och framförallt kärleken är en risk och man måste våga chansa annars kommer man ingenstans. Jag hävdar att man ångrar inte de saker man gjort, utan de saker man aldrig gjorde. Så varför kan man vara så klok när det gäller dem man håller närmast hjärtat men aldrig när det gäller en själv?

Är det något som står emellan mig och kärlek så är det mina onda gamla envisa tankar som har ältats i oändlighet. De ältades även idag när jag lagt på luren efter mitt samtal med min vän. Dessa tankar talar alltid om för mig att det aldrig är någon ide att ens försöka satsa på någon. Du vet hur det blir, säger de. Du misslyckas alltid för kärlek har aldrig varit din sak.

idag bröt jag min så annars bekväma väg. För det finns ingenting positivt med den förutom att den är just bekväm. Jag tänkte, en gång sa en människa till mig att "man behöver kyssa många grodor för att finna en prins." Det är ju precis så det är, tänkte jag och skratta till. Detta får bli mitt nya tankesätt. Städa bort alla andra bekväma tankar om att allting misslyckas alltid. Det är dags att våga chansa lite och så får man se vart det leder.

om jag lovar att försöka leva som jag lär, lovar ni mig att även ni göra detta? Så kan vi stötta varandra i våra chansningar. Jag vill iallafall veta om gräset är grönare på andra sidan. :)